Kärleken i mitt liv del2..

När jag och X gjorde slut förändrades mitt liv.
Jag har alltid varit så rädd för den dagen det inte längre skulle vara vi två. Att vara ensam utan honom kändes så onaturligt att man knappt kan föreställa sig det nu. Jag var övertygad om att jag skulle ligga hemma i sängen och stirra upp i taket. Inte lyssna på mina vänner när de försökte hjälpa mig. Äta som en häst vilket jag kanske alltid gjort men ni vet sådär att man alltid har någonting sött i munnen. Gå ut för att ha kul och tro att det kanske blir bättre om man dricker lite till och sedan ramla in i en taxi och kleta mascara på taxichauffören. Jag trodde jag skulle dö, typ så.
För ni anar inte hur mycket jag älskade den här mannen.
Men alla sagor har sitt slut och när det kom bestämde jag mig för att inte alls dö. Först kändes det nästan som en bit av mig dog men det såret har sakta läkt ihop igen. Det var ett otroligt destrukitvt förhållande. Vi gjorde bara varandra illa, riktigt illa. Om man har bråkat tillräckligt ofta och länge så suddas gränserna över vad som är okej att säga ut. På slutet var vi utan att överdriva som varandras värsta fiender och istället för att undvika varandra skulle vi försöka leva ihop. Jag älskade honom så det gjorde ont men samtidigt så hatade jag den jag blev tillsammans med honom. Jag tror faktiskt att han kände precis samma sak.

Det låter kanske märkligt i andras öron men jag kan i stunder sakna honom fortfarande. Till och med så här lång tid efter kan jag sakna den knäppisen som jag spenderat så mycket tid med.Inte så att jag vill tillbaka till det vi hade, mer kanske en sorg över att det verkligen inte gick.
En kär vän till mig sa nyligen till mig att jag har förändrats väldigt mycket sen det datumet vi valde att gå skilda vägar. Jag känner det själv, nu är jag den Emmy som jag alltid velat vara. Jag är inte alls en arg och sorglig typ som jag och många med mig trodde! Jag blev sån efter allt vi upplevde, alla gräl och allt gråt präglade mig till den jag blev. Jag ser honom nu och han verkar också så lycklig. Till skillnad från vad alla tror så är jag glad för hans skull. De verkar må väldigt bra av varandra och det är väl meningen i ett förhållande. Sen kommer det alltid att finnas en speciell plats i mitt hjärta åt honom men det är kanske helt naturligt efter allt vi haft.